onsdag 25 september 2013

Oj oj oj vad mycket som hänt sedan sist

Sommaren har passerat med sedvanlig hyperdrive ilagd. Sitter på tåget mellan Örebro och Stockholm på väg hem från en konferens och vad passar väl bättre att fördriva tiden med än att skriva lite på bloggen. Var ska jag nu börja... Jo med en bild från sommarens segling.
För att få tillbringa så mycket tid som möjligt med Sebastian i sommar så planerade jag ihop en ledighet på sammantaget åtta veckor bestående av en del semester och en del föräldraledighet. Schemat var spikat redan från början, två veckor på Gotland, två veckor på landet, två veckors segling, och till sist två veckor i USA. För att begränsa mig lite och inte göra det här inlägget monstruöst långt så vill jag snabbspola lite här och där samt kasta mig lite fram och tillbaka i det som ska avhandlas.
Lotta badar i lagunen på Tärnskär

När jag och Lotta redan i våras planerade upp vår semester så var det ett par saker som oroade oss lite. Hur skulle det fungera att segla med Sebastian? Behövde vi tänka på något speciellt inför resan till USA i och med att hans korrigerade hjärtfel? Vi återkommer till USA resan.
Glada seglare

Segling i Stockholms skärgård

Lotta Löfwall får hjälp med att styra vår segelbåt Paragraf genom Stockholms skärgård
Sebastian hjälper Lotta med att styra

Seglingen visade sig fungera alldeles fantastiskt bra. Det hela underlättades naturligtvis av att han inte är så mobil ännu. Han ligger där han ligger så att säj! Det blev tio underbara dagar i stockholms skärgård med ovanligt mycket bad och sol. Bada tycker nu inte Sebbe om speciellt mycket, i alla fall inte den sorten som förknippas med kallt vatten. Vi försökte flera gånger att ta med honom ner i vattnet tillsammans med oss med samma gallskrikande unge som resultat var gång. Efter några försök så struntade vi i det. Vi vill inte riskera att framkalla någon medfödd aversion mot vatten.
Sebastian nyvaken i segelbåten


Lotta Löfwall i segelbåten
Lotta vid rodret 

Förutom detta så var det bara ett typiskt nybörjarfel som föranledde viss smolk i en annars klar bägare. Jag nöjer mig med att avråda alla småbarnsföräldrar som läser detta att boka in middag på fina restaurangen ungefär samtidigt som bebis borde gå och lägga sig för natten. Det är en dålig ide'! Jo, ja, just det, kryckorna gjorde kanske också att seglingen blev lite besvärligare än vanligt. Kryckorna kom sig av en liten incident tidigare på sommaren och kanske också faller in under kategorin nybörjarfel.

Olyckligt hopp på okänt vatten

De flesta lär sig redan som barn att man inte ska hoppa eller dyka på okänt vatten. Jag missade den lektionen. En kväll under vår vistelse på landet så gick vi ner för att ta ett kvällsdopp. Det var svalt i luften och Lotta var tveksam till det hela. För att övertyga henne så slängde jag av mig kläderna, gav henne kameran och bad henne föreviga den mest episka bomb som någonsin släppts i Vänerns mörka vatten. Ni kan själva se det dödsföraktande hoppet på bilden nedan. Jag ber om ursäkt för blottande av en medelålders mans rumpa men badkläder kändes inte viktigt just då.
Hoppa på okänt vatten, dålig idé!

Tyvärr var det inte mer än 30 centimeter djupt på landningsplatsen och botten bestod av stora elaka stenbumlingar. Smärta!! Med stora blödande skrapsår och jack i smalbenen samt en otäckt värkande fot linkade vi upp till huset. Kusinfru Jenny som till vardags arbetar som husläkare var tursamt nog på plats och plåstrade om mig samt undersökte foten. En trolig fraktur var diagnosen så dagen efter for jag in till Lidköpings sjukhus för röntgen vilket bekräftade detta. Frakturen var i ett mellanben vilket inte går att gipsa så ordinationen blev att hålla foten obelastad och gärna i högläge under fyra veckor. Kryckor som sagt. Krångligt i kombination med segelbåt, skärgård, klippor och bebis. Men det funkade det med. Fuskade lite när den värsta svullnaden och smärtan lagt sig, säg inget till Jenny ;)

USA resan

De två sista veckorna på semestern tillbringade vi hos vänner i New York state. Första veckan hos Louise, Henrik och Wille i Fairfield några mil längst kusten österut. Det är andra gången vi hälsar på hos dem och alltid lika trevligt. På dagarna var vi runt på egen hand eftersom de arbetade men kvällarna tillbringade vi tillsammans med goda middagar och rikliga mängder vin.
Framför familjen Olssons hus i Fairfield
Flygresan över till USA gick med direktflyg från Arlanda till JFK. Det tar lite drygt åtta timmar på ditresan då man har motvind och nästan en timme kortare på vägen hem. Vi reste med Sebastian sittandes i vårt knä vilket gick bra på ditvägen. Då reste vi på dagen och han kunde följa sin vanliga dygnsrytm med långa vakenperioder och en tupplur då och då. Vi trodde att hemresas skulle bli ännu enklare eftersom den flögs under natten. Det var fel! Sebastian kunde inte komma till ro utan var i stort sett vaken hela natten. Och vi med honom. Det var en rejält trött familj som kom hem och det tog oss flera dagar att komma i form efteråt. Tips till er som planerar att resa med småbarn, gör det på dagtid. Inför resan kontaktade vi Sebastians läkare som skrev ut ett intyg på engelska som beskrev hans tillstånd och vad som utförts vid operationen. Det hade vi med oss hela tiden om det skulle hända något som krävde läkarvård. Vi slapp lyckligtvis använda det.
Brunch med familjen Casey
Efter en underbar vecka hos the Olssons så bilade vi vidare norrut i New York state till Batavia som ligger mellan städerna Rochester och Buffalo. Där hälsade vi på Lottas värdfamilj från tiden hon pluggade i USA. Det är en härlig familj bestående av mom and dad och deras åtta(!!) barn. Vi bodde hemma hos Lisa, Dave och Lisas son Steven. Lisa och Lotta är lika gamla och var bästisar då. Vi blev otroligt väl mottagna, precis som om vi hörde till familjen. Alla bjöd hem oss på middagar och skämde bort oss kungligt.
Lisa, Steven och Lotta framför Niagarafallen


Vi gjorde en massa skoj där höjdpunkten måste ha varit Niagarafallen som var otroligt mäktiga att se. Det blev en oförglömlig vecka och en perfekt avslutning på semestern.
Avslutningsvis några bilder från sommarens segling

Revenge grundet utanför Sandhamn i sikte

För fulla segel

En trygg hand på rorkulten





Paragraf ligger tryggt förtöjd vid klippan


För fulla segel

Trångt med båtar på Sandhamn


Grundet Revenge rakt föröver

En grå och regnig dag men det är fortfarande skönt att bada


Far och son har ett förtroligt samtal

En vacker träbåt på väg in i lagunen på Tärnskär



Lotta och Sebastian ombord Paragraf


Paragraf förtöjd i Norrpada skärgård

Den otroligt fina takterassen ovanför krogen på Finnhamn.